Återigen har media intresserat sig för väntetiderna i
cancervården. Som vanligt får vi larmrapporter.
Bland de främsta i
världen
De psykiska påfrestningarna för patient och anhöriga vid
långa väntetider ska inte underskattas. Ändå måste sägas att svensk cancervård
är framgångsrik. Relativt vanligt förekommande diagnoser som bröst- respektive
prostatacancer har numera en överlevnadsfrekvens nära 90%. Med detta återfinns
svensk cancervård bland de främsta i världen.
Men det finns fortfarande problem att ta sig an.
Landstingens behandlingsresultat varierar, enligt Socialstyrelsens och Sveriges
Kommuner och Landstings Öppna jämförelser från 2014. Ett annat problem är de
långa väntetiderna inför behandling.
Bröstcancer
Några exempel från bröstcancerstatistiken får illustrera
skillnader i resultat:
Överlevnad fem år är
det mått som används för att spegla det samlade resultatet av cancervården.
2013 levde 87,7% av landets patienter fem år efter behandlingen. Det är en förbättring jämfört med 1997, då 82% överlevde. Men skillnaderna i överlevnad är
stor mellan landstingen. Spännvidden mellan högsta respektive lägsta
överlevnadsfrekvens är 91,4 % – 85,5 %.
Ett annat nyckelmått som jämförs i Öppna jämförelser är
förekomsten av omoperation på grund
av tumördata. Att en patient behöver genomgå en ny operation indikerar brister
i den förberedande utredningen och i avlägsnandet av hela tumören vid första operationen.
Låg andel omoperationer indikerar alltså hög kvalitet i dessa delar av behandlingen.
Riksgenomsnittet för omoperationer är 13,5%. Spännvidden
mellan högst och lägst andel är mycket stor, 27% - 3,3 %.
Ytterligare en variabel är frekvensen operationer med Sentinel Node-teknik. Denna operation
innebär att den främst liggande lymfkörteln identifieras och bortopereras. Den analyseras under operationen och man kan
då bedöma spridningen av cancerceller. Detta innebär i sin tur att fler patienter
kan slippa ett utvidgat borttagande av körtlar, med besvärande bieffekter som
följd.
I hela landet opereras 91,5 % av patienterna med Sentinel
Node-teknik. Spännvidden bland landstingen är 97,7 % - 85,7 %.
Överlevnadsfrekvensen kan alltså pressas uppåt ytterligare,
väntetiderna är för långa och patientinflytandet måste utvecklas.
Best practice
Socialstyrelsen har utarbetat riktlinjer för cancervården.
Dessa rekommenderar ”best practice”, baserad på vetenskap och beprövad
erfarenhet. Sex regionala cancercentra har följt upp med mål och ledtider och läkarnas organisationer har bidragit med mer detaljerade målbeskrivningar, process- och
resultatmått. Allt följer i stort Socialstyrelsens riktlinjer.
De anmärkningsvärda resultatförbättringar som skett inom de
flesta cancerområdena kan hänföras till den här sortens ansträngningar. Patienternas inflytande har också förbättrats.
Ett exempel är de lätt tillgängliga kontaktsjuksköterskorna inom
bröstcancervården. En bättre tillgång på patientjournaler bör också bidra till
att patient och profession kan kommunicera på mer jämlika villkor.
Staten och SKL satsar
Men detta är inte tillräckligt. Regeringen och SKL har därför
i år gjort en överenskommelse om kortare väntetider och andra
kvalitetsförbättringar i cancervården. Fler nationella vårdprogram ska utarbetas
och implementeras. Dessa program ska förbättra samverkan mellan olika delar av
vården och medverka till att bästa tillgängliga forskningskunskap används.
Patienternas inflytande i cancervården ska också förbättras. Staten skjuter till 2 miljarder. Arbetet ska vara
genomfört 2018.
Att göra rätt saker
Att staten och SKL vill förbättra cancervården är
naturligtvis positivt. Men som vanligt när det gäller statliga satsningar
använder man inte lokala erfarenheter samt patienters och professionens kunskap. Visst är samverkan över professions- och huvudmannagränser viktig.
Men på många håll fungerar den, vilket framgår av Öppna jämförelser.
Inom bröstcancervården däremot är skillnaden på
landstingsnivå stor när det gäller deltagande i hälsoundersökningar och
mammografi. Dessa undersökningar är ett viktigt instrument för tidig upptäckt
av bröstcancer och för ett gott behandlingsresultat.
Riksgenomsnittet är 82% och spännvidden mellan landstingen
är 90 – 70%. (Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation). Enligt SKL finns ett
socioekonomiskt mönster bakom variationerna,
Slutsatsen blir att vissa landsting bör lägga kraft på att
utveckla behandlingsteknik och andra kanske ska satsa på diagnostik eller
mammografi.
Det är en komplex uppgift att göra cancervården bättre.
Tålamod krävs. Och inriktningen på förbättringsarbetet bör, åtminstone till en
del, se olika ut i olika delar av landet.
SKL hade en god balans mellan nationell och regional
inriktning i de lyckade, och statligt finansierade, äldrevårdssatsningarna Bättre liv för sjuka äldre och Ledningskraft. De här erfarenheterna bör
plockas fram nu när svensk cancervård ska bli världsbäst.
Att läsa:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar