torsdag 22 oktober 2015

Patienternas och professionens kunskaper behövs när svensk cancervård ska bli världsbäst

Återigen har media intresserat sig för väntetiderna i cancervården. Som vanligt får vi larmrapporter.

Bland de främsta i världen
De psykiska påfrestningarna för patient och anhöriga vid långa väntetider ska inte underskattas. Ändå måste sägas att svensk cancervård är framgångsrik. Relativt vanligt förekommande diagnoser som bröst- respektive prostatacancer har numera en överlevnadsfrekvens nära 90%. Med detta återfinns svensk cancervård bland de främsta i världen.

Men det finns fortfarande problem att ta sig an. Landstingens behandlingsresultat varierar, enligt Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och Landstings Öppna jämförelser från 2014. Ett annat problem är de långa väntetiderna inför behandling.

Bröstcancer
Några exempel från bröstcancerstatistiken får illustrera skillnader i resultat:
Överlevnad fem år är det mått som används för att spegla det samlade resultatet av cancervården. 2013 levde 87,7% av landets patienter fem år efter behandlingen. Det är en förbättring jämfört med 1997, då 82% överlevde. Men skillnaderna i överlevnad är stor mellan landstingen. Spännvidden mellan högsta respektive lägsta överlevnadsfrekvens är 91,4 % – 85,5 %.

Ett annat nyckelmått som jämförs i Öppna jämförelser är förekomsten av omoperation på grund av tumördata. Att en patient behöver genomgå en ny operation indikerar brister i den förberedande utredningen och i avlägsnandet av hela tumören vid första operationen. Låg andel omoperationer indikerar alltså hög kvalitet i dessa delar av behandlingen.
Riksgenomsnittet för omoperationer är 13,5%. Spännvidden mellan högst och lägst andel är mycket stor, 27% - 3,3 %.

Ytterligare en variabel är frekvensen operationer med Sentinel Node-teknik. Denna operation innebär att den främst liggande lymfkörteln identifieras och bortopereras.  Den analyseras under operationen och man kan då bedöma spridningen av cancerceller. Detta innebär i sin tur att fler patienter kan slippa ett utvidgat borttagande av körtlar, med besvärande bieffekter som följd.
I hela landet opereras 91,5 % av patienterna med Sentinel Node-teknik. Spännvidden bland landstingen är 97,7 % - 85,7 %.

Överlevnadsfrekvensen kan alltså pressas uppåt ytterligare, väntetiderna är för långa och patientinflytandet måste utvecklas.

Best practice
Socialstyrelsen har utarbetat riktlinjer för cancervården. Dessa rekommenderar ”best practice”, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Sex regionala cancercentra har följt upp med mål och ledtider och läkarnas organisationer har bidragit med mer detaljerade målbeskrivningar, process- och resultatmått. Allt följer i stort Socialstyrelsens riktlinjer.

De anmärkningsvärda resultatförbättringar som skett inom de flesta cancerområdena kan hänföras till den här sortens ansträngningar.  Patienternas inflytande har också förbättrats. Ett exempel är de lätt tillgängliga kontaktsjuksköterskorna inom bröstcancervården. En bättre tillgång på patientjournaler bör också bidra till att patient och profession kan kommunicera på mer jämlika villkor.





Foto: Dagens Medicin



Staten och SKL satsar
Men detta är inte tillräckligt. Regeringen och SKL har därför i år gjort en överenskommelse om kortare väntetider och andra kvalitetsförbättringar i cancervården. Fler nationella vårdprogram ska utarbetas och implementeras. Dessa program ska förbättra samverkan mellan olika delar av vården och medverka till att bästa tillgängliga forskningskunskap används. Patienternas inflytande i cancervården ska också förbättras. Staten skjuter till 2 miljarder. Arbetet ska vara genomfört 2018.

Att göra rätt saker
Att staten och SKL vill förbättra cancervården är naturligtvis positivt. Men som vanligt när det gäller statliga satsningar använder man inte lokala erfarenheter samt patienters och professionens kunskap. Visst är samverkan över professions- och huvudmannagränser viktig. Men på många håll fungerar den, vilket framgår av Öppna jämförelser.

Inom bröstcancervården däremot är skillnaden på landstingsnivå stor när det gäller deltagande i hälsoundersökningar och mammografi. Dessa undersökningar är ett viktigt instrument för tidig upptäckt av bröstcancer och för ett gott behandlingsresultat.
Riksgenomsnittet är 82% och spännvidden mellan landstingen är 90 – 70%. (Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation). Enligt SKL finns ett socioekonomiskt mönster bakom variationerna,
Slutsatsen blir att vissa landsting bör lägga kraft på att utveckla behandlingsteknik och andra kanske ska satsa på diagnostik eller mammografi.

Det är en komplex uppgift att göra cancervården bättre. Tålamod krävs. Och inriktningen på förbättringsarbetet bör, åtminstone till en del, se olika ut i olika delar av landet.
SKL hade en god balans mellan nationell och regional inriktning i de lyckade, och statligt finansierade, äldrevårdssatsningarna Bättre liv för sjuka äldre och Ledningskraft. De här erfarenheterna bör plockas fram nu när svensk cancervård ska bli världsbäst.


 Att läsa:













Inga kommentarer:

Skicka en kommentar